Att dansa med döden

Långsamt närmade du mig och räckte fram din kalla hand
Jag tog den med en beslutsamhet inom mig och våra fingrar flätades samman
Du drog mig intill dig och dina djupa andetag värmde min bleka kind
Musik sattes på och fyllde rummet med smärta och åtrå
En snurr, lika lätt som en kyss
Ett hopp, djupare än det mörkaste hav
Vi dansade så enkelt och du började smida repen runt min tunna kropp
Långsamt vallade du in mig i din unkna bur fylld av hopplöshet
Ung och naiv märkte jag det inte då
Sedan växte dansen sig starkare, mer intensiv
Musiken tystnade och våra leenden försvann
Plötslig var det inte längre en dans, det var en kamp
Du kämpade så hårt för att ta mig, jag kämpade så hårt emot
Smärta, ångest, slag
Slutet var nära men ändå så långt bort
Du släppte mjukt min hand och gick därifån
Kvar stod jag, ensam igen.

Kommentarer
Postat av: Astrid

Jag tror inte att du förstår hur otroligt vacker du är. Du är helt perfekt.

Svar: Tack verkligen. Det värmer i hela hjärtat<3
Annie Alvin

2013-11-07 @ 21:03:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0